vad ska det bli av livet egentligen?

nu sitter jag här...

oj nu måste jag visst gå.. bråttom bråttom

pinsam jag är...

ja här sitter jag framför min dator och är förgrymmad på att jag inte kan skriva ut massa papper jag behöver skriva ut...skrutt... å sen behöver jag gör amassa saker som jag inte har hunnit. och det som känns allra jobbigast är sommarjobben. jag hatar, eller ogillar skarpt, att ringa och snacka sommarjobb med massa ställen. man känner sej bara sååå jobbig och det skaver överallt när man ska ringa liksom... bläääääääääääääääääääääää!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

men. solen går upp ändå och jag är positiv. jag är positiv. jag ska börja bli ännu mer positiv. det är ju vår i allsin dar... och! jag måste även få ur mej lite känslor. läste en bok härrom veckan och jag är en sån där person som blir vän med karaktärerna i boken och tycker det är jobbigt när en bra bok tar slut. och denna boken var verkligen gripande. jag var så himla sentimental och nostalgist när den var slut att jag inte visste vad jag skulle göra. tyckte det var lite väl att börja läsa om boken på en gång igen... så jag gick ut på facebook och sökte på huvudpersonens namn. och gissa vad! hon hade facebook! sen insåg jag hur patetisk och fullkomligen dum i huvudet jag är så jag stängde snabbt ner fönstret och forgot all about it!

ja. sån är jag. take it or leave it. (please take it)

mitt singapore...

Idag saknar jag singapore. jag har ju berättat för er lite granna av allt fantastiskt som hände där. om att singaporianer är helt underbara och att vi hade kul och mysigt och sådär. vad gjorde vi kanske ni undrar...och eftersom jag längtar tillbaka dit så tar jag er härmed med på en tillbakablick.

första kvällen när chocken av värmen lagt sej togs vi till newton circus och där åt vi massa mat. bläckfisk och stingrocka var det mest exotiska tror jag. dagen därefter var shopping som gällde. skor för 100 spänn, halsband 20 spänn, örhängen 25 spänn.... rena paradiset! vi gick omkring och provade sjukt mycket skor. MEN! dom däringa asiaterna har mycket mindre fötter än vi hade så i vissa affärer tog biträderna bara en titt på våra fötter och sa "no sorry we don't have anything for you" hahaha! mobbad! på kvällen var sverigefesten som jag pratade om. hur kul som helst!

på morgonen efter århundradets kallaste natt gick alex och jag runt i en fin park och tog bilder, det är jättefin natur därborta, sånt som man bara trodde fanns i disneyfilmer. vid lunch tog domoss till the ritz! hur coolt som helst. sara var helt i extas och gick omkring och provade hela garderoben för att se perfekt ut. hon är så rolig, hon gick in på deras hemsida och läste på lite om stället och gav mej och alex en lektion innan bussen kom och hämtade oss. där var det sjukt mycket mat från sjukt många olika delar av världen och sjukt sjuka saker. jag blev även lite småsjuk... (tur att jag har massa piller med mej)... på eftermiddagen åkte vi till chinatown och little india. Jättemysigt! Typ som att gå på en liten kinesisk marknad och titta på allt. Det var ju "Chinese New Year" tider när vi var där så det smällde och bakades och var dekorerat överallt...

sista dagen innan konferensen spenderades på ön sentosa som jag berättat om. vit sand, palmen, blått vatten och varmt. som på bild. det var då jag matade stingrocka (under kontrollerade former)! hur ballt som helst!

Helgen var det IGNITE som gällde och Gud är bäst. Vet ni det att jag älskar Jesus. Du kanske tycker det låter skumt men jag kan inte hjälpa det. jag älskar Jesus... coolt att se 2000 ungdomar bli tända för att ta Jesus till sina skolor. Plus att jag har fått så många singaporianska "syskon". jag kunde inte sluta gråta när vi åkte hem. the trip of my life....

Hur störd får man bli?

ja den frågan ställde jag mej idag... har erkännt för mej själv att jag har en tendens att stoppa fingrar i saker och rör och sånt... och det är himla dumt för jag fastnar alltid och det gör ont... idag när jag pratade med persson så stoppade jag, bara för att jag var nyfiken, i mitt ringfinger i en, håll i er nu, vattenkanna. ja och den fastnade och satt där ett tag och jag han lova etthundrafjorton gånger att jag aldrig skulle göra så igen. men nu när den kom av (vattenkannan, inte fingret) så har jag redan glömt smärtan, paniken och mina löften. kommer antagligen göra om samma sak nästa gång jag hittar ett passande rör.

Ok, the real stuff...

Kände igår att orden bara flödade ur mej utan så mycket sammanhang, så jag ska försöka berätta the real story om Singapore här ett tag...

Det första som slog mej om det singaporianska folket var att dom är sååå serviceminded. asså jag skäms lite vid tanken på att dom var i sverige och fick se hur svenska i allmänhet är på vissa punkter. i singapore om du är gäst tar du oftast inte mat själv, dom lägger upp. du bär inga väskor själv (kanske din handväska) och du kan räkna med att vara omhändertagen. vi kom dit och blev behandlade som värst kungligheterna. jag säger inte att det ska vara så men så var det och det var en ny upplevelse för oss alla.

när konferensen började (som var den primära anledningen till att vi var där) stod det en vattenflaska vid alla våra stolar varje möte. när vi skulle gå på toa och ställde oss i toakön frågade hela kön framför om vi ville gå före... när man korsade möteslokalen för att ta sej till VIP (hahaha) rummet så stannade singaporianska ungdomar upp och vinkade som tokar samtidigt som de sa " hey hey, nice to see you, nice to meet you, welcome to heart of God church". det var bara att vinka tillbaka =)

asså dessa ungdomar tog verkligen mitt hjärta med storm! och jag måste nämna KS, vår "guide". han gjorde allt för oss, tog oss vart vi ville och var verkligen ett sånt föredömme! jag fick en seriös kris när jag såg på honom och såg på mitt egna liv. HAN lever för andra människor! jag vill komma till den osjälviska attityd som han visade hela veckan.

ja, det var lite till från singapore in my heart resan. det kommer mera en annan dag!

Livstecken!

Hej där... back in sweden... asså jag har haft en fantastisk tid i singapore! det var lätt den bästa resan i mitt liv. har verkligen fått vänner där och dom inspirerade mej verkligen. efter att ha klarat sammanlagt 14 timmar i luften var jag stolt. därefter blev jag nervös då jag insåg att jag befinner mej i ett lan där man får böter om man spottar och där man inte får tugga tuggummi... det andra som slog mej (och det bokstavligt talat) var den löjligt fuktiga värmen. så varmt det var, men så skönt! frös bara på nätterna eftersom mina rommies trilskades med att ha, håll i er nu, 16 grader på rummet. 16! det är gripande ingenting! då sa jag ifrån, jag vägrar att sova så kallt! då höjde dom till 20 och innan vi åkte låg temperaturen på 22... det gäller att utöva sin övertalningsförmåga...

först hade vi några dagar dp vi bara var turister. köpte skor och åt rolig mat (jag åt bläckfisk och stingrocka och sånt!) och ooooade och ahhhade över att det mesta i skor och klädväg var billigare än hemma. kaffe och fika pauser om vart annat och alltid nåt kul på kvällen. en kväll hade dom ordnat en sverigefest med singaporiansk buffé (kul val på en svenk fest haha) och vi åt choklad fundú med frukt och allt avslutades med att vi fick käka "durian" en frukt som luktar precis som surströmming.

vi bodde på hotel och fick hotelfrukost var dag. världens godaste jordgubbssylt! gillar inte jordgubbsylt annars men den sylten asså... under resan var vi även på finmiddag på the ritz och solade och badade på Sentosa, en ö mellan Singapore och Malaysia. Men det var ju under helgen som den riktiga raketen avfärdades nämligen i form av IGNITE! Vilken konferens. 1700 asiatiska ungdomar på samma plats, alla med en förväntan på "pastor joakim from Sweden" och det blev så bra. Jag insåg där och då hur lyckligt lottad jag är att få jobba med ny generation. golvet gungade (bokstavligt talat, pastorn fick förbjuda att folk hoppade till musiken) och efter helgen hade ny generation singapore straxt under 2000 medlemmar.

Det finns så mycket jag vill berätta men jag får inte ner allt i ett inlägg. Det kommer nog bli endel Singaporianska blogginlägg framöver. PUSS!

I'll be home for Christmas

Ja, Emma jonsson har nu landat hemma i fkp. Dagarna i uppsala var jättehärliga men hektiska. jag klippte ollies hår mitt i natten, allt för att få henne tjusig till julfesten. det var det ena med det tredje som behövdes fixas och jag gjorde mitt bästa. men jag måste nu säg att det känns bra att vara hemma. ska baka julgodis idag vilket är ett stort steg för mej. jag är ingen bakmänniska men jag känner att jag behöver utveckla denna sida av mej...

Dessutom har jag pyntat min julgran och satt upp alldeles för många saker som blinkar, lyser eller glittrar i mitt rum... det är så det ska vara helt enkelt....julen är äntligen här igen och jag ska verkligen njuta. OCH! det glömde jag. jag flög till stockholm i tisdags. lyftningen var lite jobbig. Milla satt och asgarvade åt mej... "förlåt att jag skrattar, förlåt att jag skrattar" var det hon sa under hela lyfningen. men sen gick det bra...stolt jag är!!!

Detta är btw lite bilder från när elina var och hälsade på mej i malmö. det var en underbar helg med mycket ljus och pys...hon är underbar ibland, syrran min...men, ha nu underbara dagar innan jul och minns jesus mitt i allt. utan honom skulle inget av detta vara till...

Glimtar!

tja tja tja! eller som pappa säger tjabba tjabba tjabba! ska flyga till stockholm om två timmar. ghahhaaa! men jag ska inte dö. jag kan flyga, jag är inte rädd! varför är jag rädd? förslag kan lämnas på komentarsidan.

nu lämmnar jag malmö för i år och nästa gång jag kommer hit har jag firat jul, montrat på nyår, varit i singapore och har bara två dagar kvar till ledarkonferensen. helt stört! tiden springer bort... ja tänkte lägga upp lite bilder här från hösten som gått...

Från Nordic till allt strul med lägenheten till teamet till alla resor och grupper och ungdomar och möten.... har varit en verkligt rolig höst och jag hoppas på våren också!

Hat gött!

allting har ett slut!

Tack och lov för det! det har varit en liten tuff tid här det senaste. mycket som ska göras, en del press och många tankar inför framtiden, endel sömnlösa nattetimmar men allt det börjar lösa sej. mitt största problem just nu är att vår skrivare och internet krånglar. skruuuutt! jag blir så tröööttt! men det är väl bara att ordna på någe vis. Det som känns väldigt bra nu är att det snart är jul, kollar på julkalendern på nätet och äter lydigt min choklad varje dag... milla kommer på måndag och det känns bra. hej hej milla! ska bli kul at du kommer! milla har tänkt att vi ska göra den första stora ng-satsningen ute på stan. nämligen dela ut nåt (utdelningar är väldigt poppis i ng-samanhang) på nobeltorget på Nobeldagen... vi får se vad det blir..

Igår var jag lite social igen. det går i vågor det där. var på hemgruppen ialla fall (ibland låter det ju som typ fattigjonen..hemgrupp liksom) men i alla fall, det var jättekul. skrattade mycket! annars är det fullt upp med att planera julklappsinköp och sådär. har till och med bakat knäck! (stina och becca har bakat knäck)...

bra bra! är lite avis på arash och joel som är i england och julshoppar! jag vill också! ska ta och åka dit i vår, right eva och milla?

julen är här!!! typ...

Home again! Det var ett tag sen nu. Jag spenderade hela förra veckan i kalmar län där jag gjorde vissa upptäckter. som t.ex att julen verkligen är här igen och att det inte syns att man har fett hår om man sätter upp det i en knut mitt på hövvet... Becca och jag fick också gå en kurs i Småländska och blev uppdaterade av inneorden där. Vi säger numera inte en enda mening utan att lägga in lite "feting" och " fett lätt, lätt fett" till stinas stora förtret...idag har varit en bra dag. skrattat mycket. jag ser för sunkig ut asså men vad gör det? imorgon ska jag ha en morgonsamling på en skola här i malmö och jag är faktiskt lite nervös. varför är jag det? jaja, det är bra då skärper man sej har jag hört... har ju föressten prekat några gånger till nu och inte dött denna gången heller. långt över förväntan kan jag ju säga.

imorgon kommer alla malmögrupper hem till oss på fika. vi ska baka knäck och scones och mysa och spela spel tror jag. hoppa sdet kommer mycket folk... jag längtar till julen som en tok... och efter julenkommer SINGAPORE! wohooho! var och besprutade mej i går. 550 spänn! för att få lite hepatit i sej....

vill idag hälsa till Arash, den förlovade sonen, min bror. arash, jag är verkligen så glad för din skull, tänk om vi skulle vetat detta förra året under alla våra samtal om den stora dagen i livet. men det är ju perfekt, då kan du ju sjunga alla låtar du hade tänkt=). Saknar dej by the way! Come home!

Till alla andra, saknar er också! Fråga min mamma om min adress så ni vet vart ni ska skicka alla julkort=)

home from the road!!! still american style!!!

jepp jepp!!! nu har vi kommit hem från en ljuvlig turnévecka. vi har haft 5 konserter på 3 olika skolor och 2 ungdomsmöten. jag har prekat och inte dött, vilket är en prestation i sej. allt har flytit på väldigt bra, jag nästa för bra för att vara ny generation. i och för sej så kom vi till en kyrka som inte hade tillräckligt mycket ström och lite andra småproblem men det hela flöt som sagt väldugt bra. Becca & Stina var så himla duktiga när dom snacka på u-mötena och en grupp startades. sen var det ju hur kul som helst att spendera tid med konsertteamet och skratta & skämta och bara va sej själv för en stund. alex, ollie & madde ni är mina små pärlor! jag tror jag har världens bästa jobb... kanske inte alltid men just nu. och dessutom är jag lite förvånad för jag känner verkligen sån glädje för att jag får göra detta och jag har inte alls blivit nertryckt i skorna av allt sunkit väder och regn som är så här i november... wonderful...

för er som undrar så har jag nu läst ut boken om de överkäcka amerikanskorna, men känner att jag inte helt och fullt landat efter den euforiska bokupplevelsen...(?).... MEN! jag har ju glömt att berätta! den 16 januari åker jag till SINGAPORE! med ny generation för att vara med på den stor kick-offen i ASIEN, hur coolt är inte det? så nu är det bestämt och jag försöker att inte tänka så mycket på de 11 timmar jag kommer behöva spendera i ett flygplan... vi ordnar det då va? BRA!Detta är förresten jag & Milla när vi montrar på konferens i Uppsala för några veckor sedan. Är jag inte hur cool som helst i min chockrosa t-shirt så säg...

på g!!!! american style!!!!

yessss! jag är laddad som få...Idag har Gud igen bevisat att han är verklig... Vi ska ha konsertvecka här denna veckan och det har väl inte varit helt smärtfritt. först ställde 75% av de redan inbokade konserterna in och vi fick greja det på nåt sätt. så vi började be och helt plötsligt var det grejat igen! gött! en sån klockren kommentar från en gruppmedlem "asså emma det är så konstigt, nu när vi pratade med rektorn så går det helt plötsligt att ha konsertern på onsdag ändå. så konstigt att han ändrade sej" ja jätte konstigt. Tack Gud... men då brakar hela konsertbilen samman... phu...living on the edge.. men så ringer dom idag och säger att det har ordnat sej med bilen och att vi inte behöver ställa in konserterna.. det är bara så värt det...(på boråska)...

annars är allt bra, jag känner mej uppåt! jag längtar efter julen och ser fram emot allt vad livet erbjuder. jag ska preka vid 7 olika tillfällen innan jul. HOW SICK IS THAT? nu 2 gånger i helgen, veckan efter det har jag både fredag, lördag och söndag, och innan jul en morgonsamling plus seminarier under en ungdomsdag. kul att få träffa mycket ungdomar. hur skulle jag kunna sluta jobba med ungdomar? they bring joy! du får ursäkta min käcka attityd och engelska uttryck men jag läser en överkäck amerikans bok för unga kvinnor skriven av en överentusiastisk amerikans kvinna (oh my god!) som använder onödigt många utropstecken när hon skriver. exempel "and I was soooo tired!!!! then I thought to myself, Holly you've got to shape up!!!!"och jag blir lite smittad. på gott och ont! allt är bra i alla fall och jag längtar lite hem till familjken och släkten!

alla ni som är släkt med mej, kusiner, fastrar, mostrar, farbröder, morbröder, morfar, mor, far och syskon jag älskar er och saknar er. Ska bli underbart att träffa er till jul då jag kommer var så snygg i en kjol jag syr just nu!!!!

Tio bra dagar

Jag måste börja med att skriva att jag har haft roliga tio dagar! Först bröllop hemma i FKP och sen roliga utb.dagar i Uppsala. Har fått träffa massa vänner och skratta och prata och fika och pyssla och bara njuta av lite miljö ombyte, skönt! Här kommer lite bilder från mina dagar...Duktiga Sara och Joel hade fixad en rolig Nordic-fest på Måndagkvällen vilket var uppskattat av alla. Här läser de upp nomineringarna för Ny Generations hemmafru (Emma Brakel), karriärskvinna (Emma Hellbom), svärmorsdröm (Petrus) och svärmorsmardröm (Jonathan Persson). Mycket skojjigt!

Sara, Hayen, Jocke, Milla och jag kände att det var dags att smaka höstens första glögg! Så jag sprang gladeligen och köpte glögg, pepparkakor och saffransgifflar till fikat som vi avnjöt tillsammans med youtube på kontoret i Uppsala. Jocke hade plockat fram klipp med tilteln "fairytale proposals" som vi tittade på och "awww"-ade åt.

Titta vad glad Sara blir när hon ska få äta pepparkakor. Det var verkligen en mysig onsdag!

Sara och Kalle ska låta oss få njuta av deras singstar tävling. Det var helt...ja underbart. Typ... Roligt var det i alla fall. Denna kväll hade också diverse teamare övat in små imitationer av sina teamledare vilket var väldigt kul att se...

Här är brudparet Moensjö. Rasmus och jag gick i samma klass på gymnasiet och båda var med i kristna skolgruppen. Så kul att få vara med på deras bröllop! Här får de dansa sin första och antagligen sista vals.

Att kommunisera med en dansk. Del 1

Ibland kan man liksom se sej själv i situationer som skulle passa bra in i en humoristisk film. Ett sånt tillfälle var det i söndags när jag gjorde helgen goda gärning, nämligen att vara med på den årliga höststädningen.

För en vecka sen damp det ner ett papper med den käcka rubriken "Dax för höststädning" i brevinkastet på Celsiusgatan. Den käcka rubriken följdes av den inte lika trevliga texten "du som inte deltar får betala 100 kr i straffavgift". Genast sjönk den mysiga "hej-vad-mysigt-vi-ska-ha-tillsammans-känslan" i bott. Slutraden "Men styrelsen bjuder på fika!" övertygade inte riktigt så mycket som jag tror styrelsen hade hoppats.Tydligen träffas alla grannar för en gemytlig stund ute på bakgården varje höst för att röja upp. Och jag tänkte att jag ska minsan vara den goda granne jag låtsas vara och deltaga. Göra ett gott intryck på dom som faktiskt inom de närmsta veckorna ska ta beslutet om jag får bo kvar i lägenheten helst enkel. Ja, du kan kalla det suck up, kort och gott jag ska inte hymla...

Så ut stövlade jag på söndag morgon och hälsade på diverse grannar. En norsk, två eller tre danska, en liten nervös dam, Stockholms-morsan som svor sådär som bara stockholmare kan göra och de andra i styrelsen som vara glada för hur många de kunde skicka straff-avgift till sen.
Uppgifterna började delas ut av en inflyttad tysk som nekade mej och den nervösa damen att både städa vinden och tvättstugan. Han tyckte att damen inte skulle bära så tungt så han satte en kratta i händerna på henne. Och jag blev ansvarig för att ställa i ordning och flytta och slänga gamla cyklar. "Snälla inte med dansken, snälla inte med dansken snälla inte med..." tänkte jag samtidigt som den danske mannen i sällskapet säger .......ja, jag förstod ju inte va han sa men jag fattade att han skulle va med mej alla fall...

Jag lyckades föra en konversation med den danske mannen i en timme utan att veta ett dyft vad vi hade prata om. Bra gjort! Ibland pratade vi om cyklarna vi flyttade så jag pratade på om luft i däcken och allt möjligt... När han prata sa jag mitt vanliga "jahhha! Åhhh! Jassså! Va kul! Jag det är klart, säger du det så..." och hoppades att jag skulle matcha in rätt tonfall... När allt var klart blev det dags för den utlovade fikan. Med en platsmugg earl grey i handen stod jag och socialiserade med ett mina grannar. Idylliskt, inte sant? Kände mej som ett UFO och tänkte "kan jag gå nu utan att dom tycker jag är otrevlig?" när mannen bredvid mej sa "jag måste gå in nu tack för idag", lämnade även jag min plats på den nykrattade gräsmattan (SÅÅÅ onödigt då alla löv på det stora trädet fortfarande inte rammlat av!) och kände att jag varit en god medborgare den dagen...

Kanske kommer det kännas gemytligare vid vårstädningen... Den som lever får se...

Höst höst höst

Nu är det verkligen höst i Malmö och fram tills idag har det varit ljuvlit väder! Oranga och röda och gula löv ligger överallt och allt är fint! Annars är Becca och jag här i krokarna och har idag rest i Lund och Landskrona. Imorgon är det stora listans dag och vi har gjort en fin lång lista med stora rutor att kryssa i när vi har gjort en uppgift. Sånt gillar vi, listor! Smaka på ordet llliiisstttorrrrr!

Igår kom jag även på att tiden går fort igen. Jag tände ljus och komoch tänka på att det var inte läng sedan Sara (min ex sambo) sa "nu behöver vi ju inga ljus längre, nu är det ju typ vår" och så insåg jag att jag helt missat våren och sommaren och jag beslutade mej för att det är dags för ljus igen. Snart är det jul! And how I long for Christmas! Nån gång ska jag blogga om bara julen... Om det bara ville bli november snart så att jag kunde få börja köpa julklappar med gott samvete...

Prekandet är klart!

Jag har två saker att ta upp med dej kära läsare... För det första tycker jag att det ont om komentarer på komentarsidan. Kom igen ,ni tänker ju massa, SKRIV till mej...

Det andra då...Igår prekade (predikade, talade...what ever) på ett ungdomsmöte i Oskarshamn. Ville bara säga det. Nu är det gjort! Isen är bruten! I'm on my way så att säga...

Glimtar från hösten

Mina nyförvärv!
På jakt efter lägenheten=)
Saran och jag äter varma mackor innan Nordic. Kolla in snyggt nagellack!
Friserar Becca!

Blir tvingade att äta äcklig surströmming! Bläk!

Godisets baksida...

Tillbaka till verkligheten i Malmö... Veckan som gick spenderade jag i västergötland, faktiskt i mina hemtrakter. Teamade med herr Persson i Falköping, Skövde, Töreboda, Mariestad, Tibro med flera vilket var väldigt roligt. Under en teamvecka samlar man alltid på sej ny kunskap och erfarenhet och det är en sådan erfarenhet jag vill dela med er nu kära vänner.

Det hela började i onsdags när Persson och jag hade haft en gruppträff i Skövde och skulle åka hem till FKP för att avnjuta en kväll med arbete framför datorn. Milla ringer då och meddelar den glada nyheten att hon vill sponsra oss med pengar till lite godis. (Coolt att det var just denna dag då jag några timmar tidigare nämt för Persson att jag nog tyckte det var dags för Gud att ge mej ett ekonomiskt mirakel). Glada i hågen kommer vi hem och börjar visionera om vad vi ska köpa. Godis? Chips? Hyra film? När klockan väl blir så mycket att vi får tummen ur och ska åka och handla inser vi med skiftande reaktioner att allt är stängt utom Statoil så vi åker helt enkelt dit. För de 100 kr vi har tillgodo tänker vi att vi kan hyra en film för och köpa lite godis var för. Sagt och gjort, filmen väljs ut (blades of glory) och godiset plockas. Framme i kassan ser vi med skräckblandad förtjusning att kalaset gick på 165 kr, helt sjuka pengar för godis och film om ni frågar mej.

När chocken hade lagt sej och vi kommit hem och börjat kolla på filmen hammnar vi i det träsk som har försatt Sverige i djup depression. Hetsätning, muffande, en högre grad av panikätning ja kalla det vad du vill, filmen var 90 min och vi åt konstant under 90 min. Persson gjorde då en upptäckt nämligen att hjärtat rusade fast det enda man hade gjort var att titta på tv. Själv gungade golvet när jag gick och en sockerhuvudvärk började smyga sej på. Mycket läskigt! För att dämpa sockerchocken åt vi lite grovt bröd och gick och la oss. Man kunde känna hur allt godis bara låg som en klump i magen och ville helst av allt komma upp, men, tänkte jag, det är nog bättre imorgon.

Grejen är den att det var det inte alls! Jag vaknade på morgonen och ville spy och hade fortfarande sockerhuvudvärk och hörde mej själv lova att "aldrig mer"... Vi konstaterade att det är nog tur att vi inte dricker alkohol eftersom vi nog då skulle ha grava aloholvanor...

Så aldrig mer godisfrossa! Aldrig igen!

Nya tag!

Ja, nu ska här tas nya tag! Jag erkänner att jag har varit kass på att blogga densenaste tiden vilket ni kära läsare har varit duktiga på att låta mej få veta (hej Bosse) så nu tar jag nya tag.

Här till vänster ser ni en typisk bild ur vår nya lägenhet. Då kan man ju undra varför vi har valt att ställa alla våra (!) glasfigurer och porslinsfåglar så här tätt? Ja, sannerligen, det undrade vi också varför ägarinnan av vår lägenhet hade gjort. Särskillt bedrövade blev vi när vi insåg att alla hyllor i hela lägenheten såg ut så här och att det var vi som skulle bli tvugna att plocka ner allt i lådor om vi inte ville behålla dom, och tro mej, det var vi överens om att vi inte vill göra... Vänner, för att ni verkligen ska förstå vad det är ni ser på bilden så låt mej säga såhär; det såg ut som om det hade snöat på dom för det var så sjukt mycket dam! Och så undrar man, hur länge har detta stått här? Sekunden efter det ser man ett vykort på kungafamiljen där dom så fridfullt tittat ur kortet. Där är kronprinsessan Victoria typ 8 år och nu är hon 30 (elle?) och ja, jag skulle inte vara förvånad om det har stått sen dess...

Denna kära tant vi hyr av är 96 år gammal och har sparat varje marmeladburk hon någonsin ätit slut på. Utan att skölja ur den! Och därmed lockat till sej alla larver fick fick äran att diska ur dom. Sen har hon även av någon anledning (förslag kan lämnas ipå komentarsidan) sparat clementinskal bland hennes hårnålar... Som hennes dotter uttryckte det "Mamma är ju en liten ekorre som samlar på sej saker". Jag vet inte om jag gillar ekorrar!

I all fall har vi kommit till ro och nu ska arbetet dra igång på riktigt! Emma handlar dock alldeles förmycket saker och vill köpa ett gymkort men vet ej om jag har råd. Vill du sponsra kampanjen "Slimma Emma på friskis & svettis" så hör av dej!

Har saknat er mina trogna läsare!

Ett nytt liv

Ja hej allihopa. Nu blev ni förvånade va? Att det var ett nytt inlägg på min blogg... Ja det kunde man inte tro. Sen förra gången vi hördes har jag blivit teamledare surru. Det är grejer det. Nä men det är faktiskt hur kul som helst. Vi har precis kommit hem från Ribbingebäck utanför Uppsala och ska sätta igång med Nordic jobb. Wehooo! Det känns som det var ganska nyss vi jobbade med Nordic06 men det är ändå ett helt år sedan. I år är jag info-nisse och gruppreseansvarig. Hoppas inget går fel för då blir jag nog avskedad. Nä men jag hoppas på att kunna va duktigare med bloggen. Jag har varit slavig och inte tagit mitt bloggansvar. Men no more!