Prekandet är klart!

Jag har två saker att ta upp med dej kära läsare... För det första tycker jag att det ont om komentarer på komentarsidan. Kom igen ,ni tänker ju massa, SKRIV till mej...

Det andra då...Igår prekade (predikade, talade...what ever) på ett ungdomsmöte i Oskarshamn. Ville bara säga det. Nu är det gjort! Isen är bruten! I'm on my way så att säga...

Glimtar från hösten

Mina nyförvärv!
På jakt efter lägenheten=)
Saran och jag äter varma mackor innan Nordic. Kolla in snyggt nagellack!
Friserar Becca!

Blir tvingade att äta äcklig surströmming! Bläk!

Godisets baksida...

Tillbaka till verkligheten i Malmö... Veckan som gick spenderade jag i västergötland, faktiskt i mina hemtrakter. Teamade med herr Persson i Falköping, Skövde, Töreboda, Mariestad, Tibro med flera vilket var väldigt roligt. Under en teamvecka samlar man alltid på sej ny kunskap och erfarenhet och det är en sådan erfarenhet jag vill dela med er nu kära vänner.

Det hela började i onsdags när Persson och jag hade haft en gruppträff i Skövde och skulle åka hem till FKP för att avnjuta en kväll med arbete framför datorn. Milla ringer då och meddelar den glada nyheten att hon vill sponsra oss med pengar till lite godis. (Coolt att det var just denna dag då jag några timmar tidigare nämt för Persson att jag nog tyckte det var dags för Gud att ge mej ett ekonomiskt mirakel). Glada i hågen kommer vi hem och börjar visionera om vad vi ska köpa. Godis? Chips? Hyra film? När klockan väl blir så mycket att vi får tummen ur och ska åka och handla inser vi med skiftande reaktioner att allt är stängt utom Statoil så vi åker helt enkelt dit. För de 100 kr vi har tillgodo tänker vi att vi kan hyra en film för och köpa lite godis var för. Sagt och gjort, filmen väljs ut (blades of glory) och godiset plockas. Framme i kassan ser vi med skräckblandad förtjusning att kalaset gick på 165 kr, helt sjuka pengar för godis och film om ni frågar mej.

När chocken hade lagt sej och vi kommit hem och börjat kolla på filmen hammnar vi i det träsk som har försatt Sverige i djup depression. Hetsätning, muffande, en högre grad av panikätning ja kalla det vad du vill, filmen var 90 min och vi åt konstant under 90 min. Persson gjorde då en upptäckt nämligen att hjärtat rusade fast det enda man hade gjort var att titta på tv. Själv gungade golvet när jag gick och en sockerhuvudvärk började smyga sej på. Mycket läskigt! För att dämpa sockerchocken åt vi lite grovt bröd och gick och la oss. Man kunde känna hur allt godis bara låg som en klump i magen och ville helst av allt komma upp, men, tänkte jag, det är nog bättre imorgon.

Grejen är den att det var det inte alls! Jag vaknade på morgonen och ville spy och hade fortfarande sockerhuvudvärk och hörde mej själv lova att "aldrig mer"... Vi konstaterade att det är nog tur att vi inte dricker alkohol eftersom vi nog då skulle ha grava aloholvanor...

Så aldrig mer godisfrossa! Aldrig igen!

Nya tag!

Ja, nu ska här tas nya tag! Jag erkänner att jag har varit kass på att blogga densenaste tiden vilket ni kära läsare har varit duktiga på att låta mej få veta (hej Bosse) så nu tar jag nya tag.

Här till vänster ser ni en typisk bild ur vår nya lägenhet. Då kan man ju undra varför vi har valt att ställa alla våra (!) glasfigurer och porslinsfåglar så här tätt? Ja, sannerligen, det undrade vi också varför ägarinnan av vår lägenhet hade gjort. Särskillt bedrövade blev vi när vi insåg att alla hyllor i hela lägenheten såg ut så här och att det var vi som skulle bli tvugna att plocka ner allt i lådor om vi inte ville behålla dom, och tro mej, det var vi överens om att vi inte vill göra... Vänner, för att ni verkligen ska förstå vad det är ni ser på bilden så låt mej säga såhär; det såg ut som om det hade snöat på dom för det var så sjukt mycket dam! Och så undrar man, hur länge har detta stått här? Sekunden efter det ser man ett vykort på kungafamiljen där dom så fridfullt tittat ur kortet. Där är kronprinsessan Victoria typ 8 år och nu är hon 30 (elle?) och ja, jag skulle inte vara förvånad om det har stått sen dess...

Denna kära tant vi hyr av är 96 år gammal och har sparat varje marmeladburk hon någonsin ätit slut på. Utan att skölja ur den! Och därmed lockat till sej alla larver fick fick äran att diska ur dom. Sen har hon även av någon anledning (förslag kan lämnas ipå komentarsidan) sparat clementinskal bland hennes hårnålar... Som hennes dotter uttryckte det "Mamma är ju en liten ekorre som samlar på sej saker". Jag vet inte om jag gillar ekorrar!

I all fall har vi kommit till ro och nu ska arbetet dra igång på riktigt! Emma handlar dock alldeles förmycket saker och vill köpa ett gymkort men vet ej om jag har råd. Vill du sponsra kampanjen "Slimma Emma på friskis & svettis" så hör av dej!

Har saknat er mina trogna läsare!

Ett nytt liv

Ja hej allihopa. Nu blev ni förvånade va? Att det var ett nytt inlägg på min blogg... Ja det kunde man inte tro. Sen förra gången vi hördes har jag blivit teamledare surru. Det är grejer det. Nä men det är faktiskt hur kul som helst. Vi har precis kommit hem från Ribbingebäck utanför Uppsala och ska sätta igång med Nordic jobb. Wehooo! Det känns som det var ganska nyss vi jobbade med Nordic06 men det är ändå ett helt år sedan. I år är jag info-nisse och gruppreseansvarig. Hoppas inget går fel för då blir jag nog avskedad. Nä men jag hoppas på att kunna va duktigare med bloggen. Jag har varit slavig och inte tagit mitt bloggansvar. Men no more!

Inte så uppäten

Hej svejs i lingonskogen! Är och hälsar på min farmor i Norrland och det är hur gött som helst. Har blivit lite biten av alla djur (broms, mygg, knott...) men är ändå vi gott mod får jag säga. Igår badade vi bastu i fjällsjön och det var ömsom varmt, ömsom kallt... Det är sol och regn och vi har det så jättebra... Idag är vi på internetcafét det är därför jag har internet...Snart ska vi åka till Vilhelmina och "shoppa".. Så roligt att åka till en liten större by för att "shoppa" (Vilhelmina är nog ingen stad, Arash och Joel, för dom har verkligen ingen McD eller Burgerking, inte ens Max på några mils avstånd)... Hoppas ni har det bra där ute! Saknar er alla!

Bananarama och Robert De niro

Ja här sitter jag efter en lång dag på jobbet och lyssnar på Bananarama av alla 80-talsgrupper. Det händer inte alltid men det är ju ändå fredag så..."Listening to Robert De Niro speaking italian" djup text... Imorgon är jag ledig. Typ.. Ska uppdatera de sista medlemmarna åt NG. Eller det är ju inte de sista men jag har min sista dag då jag kan göra det imorgon och jag räknar inte med att hinna ringa 787 stycken på hela dagen.

På kvällen(imorgon) ska vi även till morfar som har fyllt 73 år. Nu kom en verkligt käck låt "if you walk away you'll regret it some day, I want you back, baby we had love...Iwant you back I want you back ohhhh...." BTW ska ju Spice Girls återförenas! Till jul, det måste ju bli årets julklapp. God has once again proved that he is real! Asså det vore ju minst sagt gemytligt att få se en konsert med dom asså. Det skulle ju va som att bli 10 år igen. Tänk va sjukt, när dom släppte sin första skiva var jag 9 år. Nu är jag 20. Tänk dom som är 9 år nu föddes liksom 98 och vet typ bara nästan vilka Spice Girls var... Nu måste jag nog sätta på lite SG musik... Åhh sicken nostalgi... Fast nu förstår man ju vad låtarna betyder... Inte lika gemytligt...Fast ändå!

Till alla mina vänner vill jag bara säga att ni är underbara. Särskillt hej till mitt gamla team. Jag saknar er faktiskt. (Och vad jag menar är att jag faktiskt saknar er och inte att det är otroligt men sant att jag faktiskt gör det... ja ni fattar) Sara, Joel och Arash (morsan, brorsan och fars(hi)an) hahaha

Bröllop, student och pojkvänner

Jessbox här kommer ett efterlängtat inlägg! För att förklara mej kan jag bara säga att det har varit mycket på senaste tiden! Jag jobbar på MBG och på min fritid jobbar jag åt ny generation och på nätterna gör jag sånt som jag har lust med... Idag är jag dock ledig till kl 15.00 vilket känns så gött som det kan bli. Senast jag skrev hade vi precis haft möhippa. Efter det har jag grattat mina vänner på studenten (gabbe bland annat som syns på bilden) och Sara och Jimmy gifte sej i helgen. Det var faktiskt ett väldigt roligt bröllop, väldigt lyckat och fint på alla sätt och vis... Jag är så väldigt glad för Saras skull (Jimmys också men ja ni fattar) hon (hatar att skriva de på detta vis men) förtjänar verkligen...kärlek...från en man liksom. Ja, nog om det, jag blir så himla sentimental av bröllop... Kanske lägger upp lite bilder sen? Vi får väl se... Annars rullar allt på. På midsommar ska jag jobba. FÖRESTEN! Jag har träffat min vän Jossans pojkvän nu och han är verkligen en sån bra kille! Och Matildas kille också! Och så träffade jag en gammal vän från några år tillbaka och det var så mysigt att prata med henne. Plus att Maja och Tomas har kommit hem från Indien och det är jättekul. Ja, livet leker helt enkelt!

Pöss

Britney in town!

Ja igår var dagen då Britney Spears för första gången öppnade sina ögon i Falköping. Nä fy vad töntig jag har blivit, så är inte roligt att inleda men asså vi hade möhippa för Sara i går och klädde ut henne till Britney... Det blev en jättelyckad dag. Hon fick knacka dörr och samla ingredienser till en sockerkaka, "hoppa" bungyjump, massera brandmän i bar överkropp och fotas i diverse kreationer till en årskalender... Mycket kul, mycket kul... Det kommer bilder, jag lovar men min dator verkar vara jag störd...

Teamare no more

Tja! Är hemma i Fkp nu och håller på att unpack... Har avslutat mitt första år på ny generation och ska kastas in i en sommar innan nästa år börjar. Mycke att stå i plus att mammas gripande goda muffins ligger och frestar mej i köket hela tiden... JOBBIGT! Skriver mer inom kort...

Att komunicera med män del 4

Män asså! Denna uppseéndeväckande grupp av människor som vi ser varje dag... Detta blir nog en av de sista delarna i "att komunicera med män"serien... Året har varit lärorikt och jag hoppas att du som trogen läsare har tagit in kunskap av detta slag...

Visst kan det vara svårt att förstå vad en man menar när han inte säger vad han menar utan pratar suck och stön-språket. Min pappa gör det när vanliga ord blir för svåråtkommliga. Efter ett tag lär man sej att "öhhm" betyder "jag orkar inte" och "mheee" är ungefär som "snälla, kan vi ta det sen"... Svåraste kanske är när mannen säger nåt som han inte menar. Eller förväntar sej att man ska läsa tankar. Som att det är en universell lag att ett par uppspärrade ögon och ett besvärat ansiktsuttryck betyder "jag ska faktiskt handla sen och har bättre saker för mej nu". Eller när man känner att männen bara fattar inte! Hur man än förklarar stanna budskapet i farsdun och vägrar ta av sej skorna. Jag börjar förstå min mamma när hon i frustration utropar "prata med mej Lennart, snälla prata med mej!" till pappa... Män gillar inte att prata. Ja, jag tror nog att man skulle kunna sammanfatta det så. Mannen kan inte lyssna och ta in när kvinnor gång på gång kommer fram, suckar och säger "vi måste prata"... Och där sitter vi kvinnor och öppnar våra själar för honom och förklarar, förvänger, diskuterar, går in i detalj på hur det känns just nu och ger en utläggning (utan att hanen bett om det) om varför vi tror att det är på ett visst sätt. "Jag tror jag känner att..., eller jag vet inte hur jag ska förklara..., det är inte det att du inte lyssnar men..., jag tror det beror på det du sa igår du vet?..., kan vi inte prata om det här..., jag skulle uppskatta om vi kunde prata ut..." Och så tror vi sen att mannen har förstått. Sanningen är den att män talar mänska och kvinnor tala kvinnska. Men lär man sej bara några få glosor så går det att komunicera ganska skapligt.

Nu ska jag erkänna en sak som kan bli en stor chock för er. Jag är faktiskt inte gift. Fast jag har jobbat i team, vilket är typ samma sak. Så jag har inte haft en man att utöva mina teorier på (den stackarn går fortfarande inget ont anande nånstans i världen) men jag har haft två andra män som har fått utstå och varit observationsobjekt. Skulle bara vilja kasta i väg en liten hälsning till dom (ni vet vilka ni är, borat och hans manager) och tacka dom för den otroliga manliga karisma de har utstrålat under detta år! I er ser jag anledningen till varför Gud skapade mannen. För att avsluta denna serie med det ultimata rådet till du kvinna som fortfarande söker vägen till din mans hjärta så är det nog så lätt som att bara älska honom för den man han är.

Tack och hej, fortfarande singel-tjej!

MÅSTE FÅ ÖPPNA MUNNEN!

Ibland drabbas jag av en så stark övertygelse av att inte stänga munnen och hålla tyst utan att jag bara måste få nåt sagt! Idag är en sån dag! Jag MÅSTE få säga nåt om Jesus!

Jag vet att det inte är lätt att tro på Honom. VARFÖR skulle han finnas, VARFÖR skulle Han va den enda Guden när det finns så många olika att välja bland? VARFÖR är just kristendomen "den rätta religionen"? På alla dessa frågor skulle jag egentligen vilja svara "jag vet inte"... MEN, och detta säger jag dej helt ärligt och uppriktigt, Han har förvandlat mitt liv. Inte genom att jag har sett coola mirakler, inte för att jag har läst teologi och har "bevis" för att Han finns, inte för att jag har "lärt" mej det, inte för att många roliga kristna har kommit i min väg, utan för att att Han GER MEJ LIV SOM INGEN ANNAN!

Det är som om han har bränt mitt hjärta med sin kärlek och att jag inte kan glöma bort den. Sååå många gånger har jag tyckt att det har varit jobbigt att vara kristen i skolan! Har känt mej så töntig och utanför, särbehandlad och annorlunda. Jag har önskat att "om jag bara kunde sluta tro på Jesus hade allt blivit så mycket lättare". Va! Då hade jag inte haft några problem, hade kunnat forma min egna Gud och följa eller levt för att förverkliga mej själv genom kläder, pengar, sex, sprit, fester, vänner, lyxvillor....listan kan göras lång. Så varför har jag inte gjort det? Kan nån svara mej varför jag inte har gjort det?

Därför att friden och friheten jag har i mej vittnar om något helt annat. Därför att det LIV JESUS GER är inte som något annat. Därför att Han ger strömmar av levande vatten. Därför att det spelar ingen roll hur jag är, vad jag äger vad jag jobbar med eller hur det känns för dagen, för jag vet att berättelsen om mannen från Nasaret är mer än en historia. Därför har jag alltid sagt att jag är kristen i skolan. Därför gick jag upp en timme tidigare innan skolan och bad för mina vänner. Därför anordnade vi "Jesusdagar" på gymnasiet. Det var aldrig tänkt så, men det blev så. Jag kunde inte bara titta på och hålla tyst (och jag önskar jag hade gjort så mycket mer)... Min tro var helt enkel för sann och viktig för att kompromissa med.

Och detta säger jag dej i kärlek. Det finns inga fullkomliga människor och därav inga fullkomliga kristna. Kanske har du blivit sårad av nån i kyrkan, tycker att det inte var så glamigt som det verkade. Kanske tycker du kristna är dömande och TRÅNGSYNTA?Du kanske bara har svårt att tro, svårt att våga söka. Du kanske säger "men Emma jag känner dej och du är inte så perfekt heller!" och jag är sannerligen den mest operfekta...Kanske orkar du inte bry dej? Men när jag gick i skolan tycke jag att jag hörde detta:

" Jesus är skit, kristna dömmer andra, varför har inte muslimerna rätt?, jag ska inte va bunden, jag hatar trångsynta människor, skulle aldrig be, jag har bett till Gud och han svarade inte, jag ska upptäcka världen, följa min dröm, skaffa mej en karriär...ETC" Men samma personer gick på anti-depressiva...samma personer led av ångest...samma personer är bittra på människor, kan inte förlåta, kan inte gå vidare, vet inte vad de ska göra med sina liv.. och söker SANNERLIGEN efter något att bygga sitt liv på och finna DET DÄR som faktiskt mättar den GRIPANDE hungern efter något som mättar och tillfredställer!

Jag är alltid hungrig efter mer. När jag har nya jeans bara MÅSTE jag ha en ny topp till. Och när jag har den vill jag ha pengar så jag kan köpa snygga skor, halsband cd-skivor.. Vill träffa människor, vill lära känna folk vill vill vill ha ha ha ha ha! Min själ längtar efter nåt att fylla sej med, men mina vänner, Jesus mättar. Jo det är sant.

Ta en tugga av honom, han ger ljuvlig mättnad och han älskar dej alltid!

asså

ja funderar på att sluta ny generation.. missnöjd med styrelsen

asså

ja funderar på att sluta ny generation.. missnöjd med styrelsen

asså

ja funderar på att sluta ny generation.. missnöjd med styrelsen

asså

ja funderar på att sluta ny generation.. missnöjd med styrelsen

Jo annars är de fullt upp!

Hej. Hoppas du mår bra. Jag mår bra. Var det inte alltid så man inledde sina brev när man var liten så säg? Förrutom min grannes kompis. Min granne på 8 år fick ett kort från Mallorca från sin kompis för ett tag sen men det kom fel och hamnade i vår brevlåda i stället. Och det är verkligen inte så att jag läser andras kort från glada semesterfirare med mening det är bara det att jag inte har nån skam i kroppen. Hon ialla fall, började sitt brev såhär : "Hej här är det sol, hoppas det regnar hemma hos dej"... HAHAHA Snacka om skadegkädje. Vad hemskt att önska någon regn på det viset... Förövrigt ringer Sara och jag som om det var det enda vi var kapabla att göra... Verksamhetsrapporter, uppdaterar meddlemmar o.s.v. Men det går bra nu kompis, det går bra nu. Solen börjar hitta hit igen och har vi tur kommer vi spendera morgondagen på stranden. På kvällen har vi ett u-möte i en kyrka i Malmö. Förresten! Vi hade möte i Mönsterås i tisdags och det var helt och hållet fantastiskt. Pastorsparet var så mysiga, gödde oss med korv och choklad och lät oss sova så gott. Dessutom tyckte de om ny generation och ville gärna att vi skulle komma tillbaka. Ibland träffar man människor som typ är från Gud. Som änglar! Det var nog dom! Hat gött, ät kött, väl mött, jag är trött!

Lite bilder

Numera i 20-25 årsåldern

Detta är jag och Sara på min 20 årsdag! Visst kan man se en gnutta vuxendom över mej? I stunden då bilden togs var det ca 19 minuter kvar tills jag var exakt 20 år. Vi var i Oskarshamn och fördrev tid så gott det gick innan vi skulle åka över till Gotland för vår första gruppträff! Vi gick och åt på ett ställe och firade med en ordentlig glass på eftermiddagen... Lite fest ska det ju va!

Jag har så mycket att berätta så jag vet inte hur jag hinna... Färjan över till Gotland gick förståss bättre än väntat. Det är inte det att jag är negativ utan jag är bara orolig så fort jag ska åka nånstans. Men båten sjönk inte... Det första som hände på Gotland var att vi blev stoppade av polisen. Men Sara var både nykter och fastspänd så det gick bra. I mina unga år har jag ju faktiskt varit en del på Gotland så det var lite deja vu att komma tillbaka. Från färjeterminalen till den kyrkan vi skulle sova i kunde jag inte låta bli att dela med mej av mina gamla minnen och bravader för en trött Sara och en ännu tröttare ungdomsledare. Nu i efterhand inser jag att deras "jaha" och "mhm" och "va kul" kanske mer var ett tecken på uttråkning än på ett genuint intresse...

Tyvärr vaknade jag med magsmärtorna Urban på morgonen. Så jag ringde sjukan på Visby, åkte till apoteket och köpte medicin och överlevde även denna dag. Vi hann gå på Visbys gator en timme innan det var dags att jobba. Gruppträffen vi hade var jätterolig. Har nog aldrig garvat så åt en grupp! Båten sjönk inte på hemvägen heller så allt gick hem!

Helgen hemma i Falköping har jag spenderat med familj och vänner och släkten. Jag har avverkat tre kalas och fått många fina presenter. Lägger in lite bilder från hemvistelsen sen. Vill passa på att hälsa till Maja och Tomas i Indien! Maja läser min blogg VARJE DAG! (Ja du Maja både Anne-lie och Bosse hälsade detta till mej haha och jag är sååå tacksam). Nu är det bara två veckor kvar på NG året och vi har nog läget under kontroll tror jag!

Asså det tror ja iiiinte

Yo! Här sitter jag nu ett väldigt soligt och varmt Malmö. Har precis varit och tränat och det gick lite segt idag. Men det som känns jobbigast är att jag har blivit en slowblogger. Det har publicerats 4 inlägg av mej på 8 veckor. Det är ju goripande fruktansvärt! Vad hände med min entusiasm? Min vision om ett ständigt växande bloggande och god gemenskap med mina bloggläsare? Ja med lite moll i blicken vill jag ändå återge lite av den senaste tiden.

Förra veckan förberede vi inför tjejkonferensen. Det var pyssel och telefonsamtal och det skulle bakas och fixas och donas. Jag och Sara blev tillfrågade om vi ville ha hand om killpanelen på lördagskvällen (vilket vi gjorde och var glada för!) och mycket sistaminuten grejer. När vi i alla fall anlände till Jönköping på fredag förmiddag känndes det rätt lungt. Vi skulle ändå inte kunna börja packa upp förrän kl 16.00 so why bother nu liksom? När klockan sen närmade sej fyra var det kaos som vanligt. Alla sprang omkring och Lina och jag åkte fram och tillbaka från Ica Maxi till ÖB tillbaka till Ica Maxi...

Måste ändå säga att det var en fantastisk helg! Så många härliga tjejer och så roliga inslag och bra talare roliga grejer på aktivitetsområdet....Mycket skratt, skrik och tårar såklart. Det var verkligen så roligt att ha killpanelen! Tjejerna var så på och grabbarna var riktigt duktiga. Jag fick lite ideér till min del fyra av "att kommunicera med män" serie, men jag kanske väntar ett tag med att publicera den...Det jobbigaste under konferensen var efteråt när vi skulle städa. Har aldrig kännt en sån motvilja till att packa och städa någon gång i hela mitt runda liv. Det var en lättnad Urban när det var klart!

Nu blickar jag bara framåt! På tisdag ska Sara och jag ut och resa igen och på kvällen tar vi färjan över till Gotland! Jepp, känns rätt gött faktiskt! Sen åker jag hem till Falköping igen (ja vet, ett himla farande).. Sen är det två veckor kvar av NG drömmen 06/07...