MÅSTE FÅ ÖPPNA MUNNEN!

Ibland drabbas jag av en så stark övertygelse av att inte stänga munnen och hålla tyst utan att jag bara måste få nåt sagt! Idag är en sån dag! Jag MÅSTE få säga nåt om Jesus!

Jag vet att det inte är lätt att tro på Honom. VARFÖR skulle han finnas, VARFÖR skulle Han va den enda Guden när det finns så många olika att välja bland? VARFÖR är just kristendomen "den rätta religionen"? På alla dessa frågor skulle jag egentligen vilja svara "jag vet inte"... MEN, och detta säger jag dej helt ärligt och uppriktigt, Han har förvandlat mitt liv. Inte genom att jag har sett coola mirakler, inte för att jag har läst teologi och har "bevis" för att Han finns, inte för att jag har "lärt" mej det, inte för att många roliga kristna har kommit i min väg, utan för att att Han GER MEJ LIV SOM INGEN ANNAN!

Det är som om han har bränt mitt hjärta med sin kärlek och att jag inte kan glöma bort den. Sååå många gånger har jag tyckt att det har varit jobbigt att vara kristen i skolan! Har känt mej så töntig och utanför, särbehandlad och annorlunda. Jag har önskat att "om jag bara kunde sluta tro på Jesus hade allt blivit så mycket lättare". Va! Då hade jag inte haft några problem, hade kunnat forma min egna Gud och följa eller levt för att förverkliga mej själv genom kläder, pengar, sex, sprit, fester, vänner, lyxvillor....listan kan göras lång. Så varför har jag inte gjort det? Kan nån svara mej varför jag inte har gjort det?

Därför att friden och friheten jag har i mej vittnar om något helt annat. Därför att det LIV JESUS GER är inte som något annat. Därför att Han ger strömmar av levande vatten. Därför att det spelar ingen roll hur jag är, vad jag äger vad jag jobbar med eller hur det känns för dagen, för jag vet att berättelsen om mannen från Nasaret är mer än en historia. Därför har jag alltid sagt att jag är kristen i skolan. Därför gick jag upp en timme tidigare innan skolan och bad för mina vänner. Därför anordnade vi "Jesusdagar" på gymnasiet. Det var aldrig tänkt så, men det blev så. Jag kunde inte bara titta på och hålla tyst (och jag önskar jag hade gjort så mycket mer)... Min tro var helt enkel för sann och viktig för att kompromissa med.

Och detta säger jag dej i kärlek. Det finns inga fullkomliga människor och därav inga fullkomliga kristna. Kanske har du blivit sårad av nån i kyrkan, tycker att det inte var så glamigt som det verkade. Kanske tycker du kristna är dömande och TRÅNGSYNTA?Du kanske bara har svårt att tro, svårt att våga söka. Du kanske säger "men Emma jag känner dej och du är inte så perfekt heller!" och jag är sannerligen den mest operfekta...Kanske orkar du inte bry dej? Men när jag gick i skolan tycke jag att jag hörde detta:

" Jesus är skit, kristna dömmer andra, varför har inte muslimerna rätt?, jag ska inte va bunden, jag hatar trångsynta människor, skulle aldrig be, jag har bett till Gud och han svarade inte, jag ska upptäcka världen, följa min dröm, skaffa mej en karriär...ETC" Men samma personer gick på anti-depressiva...samma personer led av ångest...samma personer är bittra på människor, kan inte förlåta, kan inte gå vidare, vet inte vad de ska göra med sina liv.. och söker SANNERLIGEN efter något att bygga sitt liv på och finna DET DÄR som faktiskt mättar den GRIPANDE hungern efter något som mättar och tillfredställer!

Jag är alltid hungrig efter mer. När jag har nya jeans bara MÅSTE jag ha en ny topp till. Och när jag har den vill jag ha pengar så jag kan köpa snygga skor, halsband cd-skivor.. Vill träffa människor, vill lära känna folk vill vill vill ha ha ha ha ha! Min själ längtar efter nåt att fylla sej med, men mina vänner, Jesus mättar. Jo det är sant.

Ta en tugga av honom, han ger ljuvlig mättnad och han älskar dej alltid!