Fruktan är bruten!

Nästan i alla fall. Back from Stockholm and back to work...Men det är inte vilken dag som helst idag. Jag har nämligen klippt mej idag. Utan att lipa efteråt. Hurrah! Det var min kära rumskamrat som klippte mej och det kändes så bra. Det är konstigt det där med hår. För mej har det liksom alltid betytt så mycket vad jag har haft för frill och jag har inte vågat göra något med mitt långa hår eftersom det har varit just det, långt. Ett helt livsverk som bara klipps av kroppen liksom. Men idag är dagen då jag insåg på riktigt att hår bara är död materia på en levande kropp. (Lustigt förövrigt att något dött kan leva i så vacker symbios med nåt levande). Man skulle kunna säga att jag i alla fall lite granna har brytit lite av den fruktan som ligger över mitt liv. En dunk i ryggen till mej själv.

PÅ förmiddagen idag åkte Joel och jag för att handla på ICA Maxi... Det va kul. Vår taktik var att "ta allt det tunga i slutet" eftersomvi inte hade något mynt att stoppa i en vagn så vi hade korg. Efter det konstaterandet gick vi direkt till mejeriavdelningen och tog allt det jätte-super-duper-aslätta mjölkpaketen och juicen och filen. Sen tog vi alla fjäderlätta grönsaker och äpplen och bananer och allra sist tog vi de jätte-mega-heavy korvbröden (?)... Ibland slår det slint mina damer och herrar.

Just nu läser vi i teamet en bok som heter "Kärlekens fem språk". Mycket bra bok som talar om de fem primära kärleksspråk som finns och hur man ska vara för att visa kärlek till sina medmänniskor på det språk som dom talar so to speak. Jag ska verkligen ta det på allvar och försöka visa mina medteamare mer kärlek på deras språk så fort jag förstår vilket språk det är. Tänk liksom att en hel värld öppnar sej och man kan tala kärlekens språk. Smaka på orden; kärlekens språk. Vackert!

Snart kommer Nordic till Malmö och jag känner mej trots allt inspirerad att göra denna Nordicen till den bästa Nordicen någonsin! Allt för mina skåningar! Det ska även bli kul att träffa alla andra teamare igen. Jag längtar typ alltid till att träffa dom även om det är väldigt skönt att bara vara med sydfamiljen ibland. Konstigt att jag har fått så många fina vänner på så kort tid. Dagens tack skulle jag vilja ge Rahel i konsertteamet för att hon alltid uppmuntrar mej. Hon visste säkert inte om det men under Nordic sa hon uppmuntrande saker till mej i precis de stunder jag behövde höra dom så.... Dagen ros till dej Rahel!